måndag 20 mars 2017

Empowering

Hej hopp, nu fick jag en kick med skriv-inspiration igen så det blir någon form av inlägg med blandad anledning. 
     För någon vecka sedan var en viss Arne Koets på besök här uppe i norr, jag, Maja och min pojkvän passade på att spendera en av två möjliga dagar som åhörare på den kursen. Otroligt intressant och väldigt givande, beriden stridskonst är verkligen inspirerande när man tänker på den otroliga kommunikation som måste existera mellan häst och ryttare för att de ska komma levande ur en strid. Bakgrunden till all nu levande dressyr, krig.
     Jag jobbade lite med Freja idag, och det var väldigt långt ifrån krig men väldigt nära samspelet mellan häst och ryttare. Tömkörning med sidepullet, vi gick dit och lekte lite med att lyfta ben för tryck från pisken, vilket till min stora förvåning fungerade utmärkt. Jag gjorde med andra ord helt rätt. Allt fokus på enbart det benet, och sedan vårat tysta klickljud för "Jag vill att du gör något". Freja är expert på pussel, så det var inte alls svårt. Vi ska fortsätta lite på det spåret, hon lyssnar redan oerhört mycket på mitt kroppsspråk, och uppenbarligen är hon redo för att vi ska bli mer komplicerade. Förmodligen har hon varit det väldigt länge, det är mest jag som behöver få pusselbitarna på plats och förstå hur jag ska göra för att få henne att förstå mig. 

     I vanliga fall när jag tömkör Freja så blir det mycket jobb på volt med samling som mål, men eftersom jag upptäckte att stelheten fortfarande sitter i vänster bak (förmodligen korset och lederna vid korset) förra gången vi jobbade, så försökte jag tänka om lite. Är hon ens redo för samlingar? Har hon någon balans överhuvudtaget? Jag vet redan att hon ofta är mer ur balans än i balans, och kombinerat med Arnes påpekande om hur oviktig framdelen, huvudet och halsen egentligen är (vilket jag förstås redan vet, men ibland kan samma information i en ny meningsuppbyggnad ge perspektiv) blev det en ny bild av hur jag kan hjälpa Freja. Jag struntade helt enkelt i vad jag ville, Freja vet redan vad jag vill, och la allt fokus på vad hon vill. Vad kan hon berätta för mig om hur jag kan hjälpa henne? Det fick jag svar på väldigt enkelt, bara genom att utgå från "Jag lyssnar på dig" fick jag konkreta svar på "Det här kan jag och det här vill jag kunna". Förmodligen fullkomligt obegripligt för den som inte upplevt liknande saker själva, men tyvärr är jag hyfsat oförmögen att beskriva det bättre än så. Vi började med att gå längs fyrkantsspåret, Freja var ovanligt avslappnad och otroligt lyhörd för mitt kroppspråk och pisken som jag tog till hjälp för att be henne om mer böjning.
     Lite volter åt olika håll, jag inverkade väldigt lite och gav henne hjälpen "gör en volt", jag utelämnade alltså hur stor, rund och var hon skulle göra volten. Numera har Freja så pass bra självförtroende att hon vågar ta för sig, för några år sedan hade hon antingen rusat eller stannat i ett sådant läge, men det märks att hon känner sig tryggare med sig själv och med kommunikationen oss emellan. Efter en stund gick vi in mer på mitten, hon fick röra sig ut på en större volt och till en början bad jag bara om just en stor volt på mitten.
   Det räckte med en liten pushande nigning från mig för att hon skulle komma fram i trav, och ordet "Saktaa" för att hon skulle sakta av. Helt otroligt lyhörd! Hon fick mycket spelrum, behöll hela tiden en positiv attityd och verkade allmänt nöjd med sig själv. En galoppfattning i vardera varv.

    Vänstervarvet tog förstås längre tid, här visade hon tydligt att hon var stel eftersom hon ställde sig utåt, till en början sänkte ryggen men efter några varv i jogg började hon självmant söka sig framåt, neråt, innåt. Jag bad om en galoppfattning lite tidigt, och fick ingen respons. Men när hon började hitta balansen och bli mer mjuk, sa hon själv till att hon var beredd på den där fattningen genom att skaka på huvudet lite. Så där som många hästar gör när de ska leka i hagen. Ett pussljud, och en otroligt lugn galoppfattning blev svaret. De tre-fyra steg hon höll galoppen var lugna och avslappnade, nästan välbalanserade. Och där avslutade vi. Störtnöjd pålle och jag var, är fortfarande, minst lika nöjd.

Får se när jag hittar motivation för att skriva nästa gång, känner redan nu att jag är trött i skallen av att skriva detta. Men vi går mot ljusare tider, kanske kommer det igång bättre! Som en sidenote kan jag säga att jag sökt till en hovslagarutbildning nu i höst, så får vi se om den blir av.

1 kommentar:

  1. Hej, jag är Theresa Williams Jag har för dig, jag gjorde allt för dig, jag gjorde allt Jag bad honom med allt, jag gjorde löften men han vägrade. Jag stavade till slutet av mitt liv och jag spionerade det tillbaka till slutet av mitt liv. han såg det, det var inte detsamma, det var inte detsamma, det var inte detsamma, det var inte detsamma, det var ungefär 4 pm. Jag blev så förvånad, jag sa att jag var så förvånad att jag var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom. Jag var så glad och gick för att vi började leva tillsammans lyckligt igen. Sedan dess har jag lovat att någon jag vet att du har ett förhållande med, skulle jag kunna hjälpa dig med den här personen. email: {drogunduspellcaster@gmail.com} du kan maila honom om du behöver hjälp i ditt förhållande eller något annat fall.

    1) kärleksspell
    2) Lost Love Spells
    3) Skilsmässa Spells
    4) Äktenskapsstavar
    5) bindande stavning
    6) Breakup Spells
    7) Förvisa en tidigare älskare
    8.) Du vill bli befordrad till ditt kontor / lotteri stavning
    9) vill tillfredsställa din älskare
    Kontakta den här stora mannen om du har något problem för en bestående lösning
    genom {drogunduspellcaster@gmail.com}

    SvaraRadera