söndag 4 januari 2015

Frejsan

     Blev uppe sent igår vilket ledde till att jag var lite segstartad på morgonen, sov en timme längre än beräknat och gick ut en timme senare än igår. Ut i hagen för att hämta Freja, Myra mötte mig halvvägs och tyckte prompt att jag skulle stanna och leka med henne istället, även Ambellina hade vissa åsikter om mitt val av häst för intagande, men in i stallet tog vi oss i alla fall! På med träns, sjuttioarton skydd och tömkörningsgjord för vidare promenad till korallen. Där tog jag av tömmarna och lät damen springa fritt, glad i hågen valde hon att springa runt, runt, runt, runt så fort hon var kapabel till.
Minst suddiga bilden, svart springande ponny i dassigt ljus är inte det lättaste att fota.

          Att få henne att stanna var det inte fråga om, backar jag så byter hon varv och fortsätter springa. Minns inte riktigt hur jag jobbade med henne lös i somras, men det är förmodligen mitt eget fel. Det var dock klurigt att få henne att springa i vänster varv, byta till höger var inga problem, vänster å andra sidan bytte hon tillbaka genom att springa i ett halvt S över korallen. Eftersom hon rusar så mycket försökte jag få henne att skritta, funkar rätt bra att bromsa henne om jag bara gör rätt med kroppsspråket, något jag måste öva på mer! Man blir lätt spänd när man känner att hästen rusar iväg, min automatiska reaktion är att ställa mig framför hästen i linje för att bromsa in den, men vad Freja gör istället är att känna sig trängd och försöka rusa förbi. När jag å andra sidan gick fram som broms och sedan slappnade av, lät armarna hänga längs sidorna samt vilade på ett ben gick det mycket, mycket bättre. Hon sänkte huvudet och skrittade hyfsat lugnt. 
      Det märks att hon har mer muskler nu, tidigare har hon inte orkat rusa så mycket i korallen, nu orkar hon dock ta i på böjt spå även i snö! När hon skrittat ett varv stannade jag henne genom att helt enkelt sätta mig på huk framför henne på spåret. Hon kom sedan fram och följde med till tömmarna som jag monterade fast. Eh, efter att jag fixat skydden förstås. Vänstra knäkappan hade åkt ner och båda frambootsen satt åt fel håll. De är lite stora, storlek S för stora hästar/ponnys, vilket gör att hon får in snö mellan dem och hoven när hon springer som i sin tur leder till att de snurrar väldigt lätt. Under tömkörningen jobbade jag mest med att få henne att gå jämnt på bettet då det är det hon har mest problem med när man kör och rider. Det gick riktigt bra när hon förstod vad hon skulle göra, i höger varv blev hon dock skitarg när jag bad henne ställa huvudet inåt och flytta bogen utåt. Så pass att hon gick på bakbenen en bit, sedan gick det dock bättre. Kunde även få henne att göra lite halvdana skänkelvikningar, hon gick åt sidan för tömmarna! Enorma framsteg, när hon kom flög hon i luften för att jag skulle ha kontakt med bettet.. mer eller mindre. Om drygt två månader har hon varit här i ett år, tiden bara flyger iväg!

Tjusigt uppställd, en av de få gånger hon faktiskt stannade när jag bad henne.

     Mamma hade inte tid att ut någon häst idag, hon har roat sig med att inventera och sortera i butiken istället. Vi har hämtat hem den bortsprungne Anton också, imorgon kanske man kan tvinga med honom ut och motionera lite fler hästar, och fota!

2 kommentarer:

  1. Hej! Har du e-post? Jag kan skriva Solos Ynita nyheter för dig. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Det har jag :) l.ravenheart@outlook.com

      Radera