torsdag 19 juli 2012

Hrng.

Packar till eftermiddagens resa söderut. Jag och mamma letar folk som kan fixa Trixis öga medan vi är borta. Lägenhet på Gotland till medeltidsveckan bokad, så någon fredag i Boden blir det itne, möjligtvis en Söndag! Så nu ska man på en eller två veckor hinna sy en överskjorta åt Fredde, en mantel och en struthätta till mig. Jag som aldrig syr för hand.. Tur man har en sykunnig mor att tillgå! Hon ska väll sy sin överklänning gissar jag, jaja. Under gårdagen hände det lite grejer.

Onsdag

    Blå himmel och sol, ut till hästarna och släpa in Debbie. Som var mer än villig att komma in, hon är dock rätt vinglig att rida barbacka på.. Hon liksom vinglar över hela vägen och stannar gärna mitt på vägen för att kolla ner i skogen, diket eller på åkrarna, det är lite som att hon tror att bara för att jag sitter på henne barbacka och med bara grimma och grimskaft så är hon lös, fritt tillstånd ungefär. 
    Sedan kan jag också meddela att Debbie i brunst inte är speciellt roligt att hålla på med. Hon var inte fullt lika grisig som förra gången hon var på dåligt humör, sedan var hon inte arg den här gången heller, inte riktigt, det var mer "Vadå? Pratar du med mig?". Men i vilket fall så ville hon inte lyfta på fötterna, frambenet gick ganska bra, men sedan har vi det där jäkla höger bak. Jag drog, som vanligt, handen längs benet till nedanför kotan, greppade runt och skulle lufta. Smack! Hon tryckte upp mig i väggen, helt utan förvarning, jag blev lite tillfälligt arg och klappade till henne, dåligt, dåligt att jag tappade humöret, men det är lite svårt att undvika när ponnyn plötsligt smäller upp en i väggen, mänskliga instinkter är inge vidare.
    Efter lite diskuterande lyckades jag då till slut få upp foten utan att hon välte mig, dock lyfte hon bara någon decimeter, men jag kunde kratsa bort den skit som var i och hon fick beröm för det lilla hon gjorde. Nästa ben lyfte hon på första försöket, sista frambenet gick lite trögt, men hon lyfte snällt efter en stund. Jag prövade lite att sätta fast hennes framben mellan mina knän, som hovslagarna gör, eftersom hon var så bråkig när Angelica skodde henne reste hon sig när hon insåg att hon satt fast, så vi ska träna lite på att göra det till en vardags grej. 

Röda ögon funktionen tog bort det röda på väggen också, bah..

  Min plan på att rida barbacka struntade jag snabbt i när galenpannan reste sig baklänges ut ur spiltan när jag knäppt lös henne, ungefär tre gånger gjorde hon detta innan jag tillslut lyckades få henne att backa snällt. Utanför stallet såg hon ut som att hon skulle explodera när som helst, visade ögonvitorna och vägrade stå stilla, hoppade runt som en annan känguru och var lite lätt knäpp helt enkelt. Det var då jag beslutade mig för att ta sadel, så vi gick in i stallet igen. Samma procedur som vanligt, jag går in, hon hoppar baklänges efter att ha gått in, till slut fick jag ta lös halsringen och sätta den för sig runt halsen på henne för att hon vägrade stå stilla inne i spiltan, och jag har ju inte direkt något att sätta emot en 200-300 kilos ponny, speciellt inte när man bara har tyglarna att hålla i. Kanske man skulle börja ha grimman under, dra longerlinan igenom och sätta i väggen, då har man något bättre att hålla emot med.. *Fundera* Får prova lite nästa gång. Hon får ju liksom inte bestämma, men när hon lyckas kasta sig bak gör hon ju på sätt och vis det, även om jag nu vinner genom att få in henne till slut, jag ger mig ju inte.
    I alla fall gick det bra att få på henne sadeln, idag högg hon inte, vilket är positivt. Börjar inse att jag nog behöver jobba mer markarbete med damen, det känns som att hon kommer bli ett jäkelskap om jag inte gör något åt alla hennes små hyss, som inte blir bättre.. Jag har inte kunskap nog att träna NH med henne, funderar på att använda eventuella sparpengar jag får till att köpa ett Parelli starting kit, alternativt tigga lite pengar av mor och far, med medlemsskap, som man kan prova gratis 30dagar, kostar det 490kr utan frakt, ungefär. Meen, i alla fall. Vi skruttade omkring ett tag på ridbanan, mycket skrittjobb, men vi provade även att galoppera lite sansat på själva ridbanan. Hon fattade båda galopperna helt korrekt! Duktiga ponny. Hon har i och för sig inga förutfattade meningar heller, som vissa andra russtanter har.. 
    Lite halter, serpentiner, volter och tempoväxlingar tränade vi på. Vi var bara ute en halvtimme, Debbie var trött nog så det räckte, eller inte riktigt trött, men svettig och lite skummig till och med. När vi kom in i stallet den här gången betedde hon sig faktiskt ordentligt, så massor av beröm och klappar för hennes del, jag satte dock fast henne med halsringen på en gång för säkerhetsskull. Hon fick bekanta sig lite med vattenslangen också, som hon dock tyckte var rätt hemsk, man får nog ta av handtags grejen, som är så praktiskt, men det blir ju ganska högt tryckt. Vattenslangen till vattentunnan hade hon inga problem med, så med lite mindre tryckt borde det fungera.

Trött ponny efter ridturen.

  Vi gick i alla fall tillbaka till hagen och jag sprutade bromsblock på alla hästarna förutom Mysli, som plötsligt fick väldigt bråttom när hon fick syn på sprayflaskan jag hade med mig in i hagen.. Det är inte ofta hon springer i hagen, men nu gjorde hon det. Trixi sprang sin väg också, verkar som att hon blivit sitt vanliga jag igen, men stannade när jag kom ikapp henne, så jag tog in henne i stallet.
   Jag började borsta henne som vanligt, men när jag började borsta på höger sida upptäckte jag att hennes öga var helt rinnigt och uppsvullet, upp med mobilen och ringa mamma, som gav order om Arnica piller (Homepatmedicin, avsvällande) och att tvätta med ljummet vatten, sedan kollade jag runt och i ögat för något bett, och så fick jag då syn på hålet i ögat. En halv centimeter stort kanske, precis som om bromsen suttit nedanför ögonlocket och bitit rakt i ögat. 

Efter att jag tvättat det, hon stängde såklart ögat eftersom kameran slog till med blixten.

  Jag ringde upp mamma, berättade om hålet och hon ringde till distriktaren, som skulle dyka upp så fort han kunde så Trixi fick stå kvar i stallet. Jag gick in och bytte om från ridkläderna, någon ridtur blev det ju inte, och gick sedan ut och gav Trixi en hög med gräs från skottkärran med gräs som mamma plockat ihop åt marsvinen. När veterinären väl kom gick det rätt fort. Han hade en liten tub med något färgämne som han sprutade in i ögat, när han torkat bort det som drällt utanför kunde man se en grön fläck där såret var. Lyckligtvis var det bara ytligt, så ingen större skada är skedd. Problemet är bara att vi ska åka bort idag, om ungefär två timmar, och Trixi ska ha salva i sitt öga morgon och kväll, så vi måste liksom ha någon som kan sköta det åt oss. Tanken var att vi skulle ställa henne hos Lisa, som sällskap åt Flisan i hagen liksom. Trixi har ju inga problem att stå ute på nätterna direkt, men då visade det sig att Lisa skulle bort över helgen, så det sket sig.
   Tur man har Linnea att tillgå! Hon kunde åtminstone fixa det om hon kommer ihåg det, så jag får väll ge henne salvan och påminna henne om att moppa till hagen och trassla sig in under Trixis snygga flughuva som mamma tog hem. Skulle ha fotat den när jag gick dit i morse och kladdade lite salva på henne och tog på huvan, men jag tog inte med mig kameran på grund av hur mörk himlen var, regn plus kamera är ingen bra kombination direkt.


Stilstudie av ponnyrumpor, nu ser man hur kobent Debbie egentligen är..

  Nu ska jag se till att packa färdigt, sedan dras det söderöver, med hela familjen! De senaste gångerna har Simon inte följt med, och nu sist åkte jag till Freddes stuga istället, till påsk, så det blir trevligt att se folk igen. Har två syskon där nere, morbröder och mormödrar, gammelmoster och tillhörande hund, barn i brorsbarns och kusin format. Anledningen till denna resa är att mormor fyllt 80, så det är hennes present att åka på kryssning. Tyvärr hade varken bror eller syster råd att åka med.. Systers pojkvän kunde/ville inte åka med, och då skulle en enkel hytt kosta lika mycket som en dubbel om syster åkte själv, så det blev alldeles för dyrt. Bror har fru och två barn, så det blir rätt dyrt för dom också.

Jaja, ciao!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar