fredag 8 juni 2012

To be continued..

Med en Fredag att fylla i också! Torsdag var vilo dag, jag och mor led av överansträngda magmuskler (gissningsvis p.g.a den jävla leran i hage som jag nämnde i föregående inlägg) och hästarna hade gått tre dagar i sträck. Men, kanske ska skriva in Tisdag och Onsdag  också, så jag kan läsa vad vi gjorde och om någon annan råkar läsa av intresse skadar inte det heller! Om nu någon läser vore det trevligt med någon kommentar också! I alla fall.

Tisdag

Precis som i måndags tog vi ut Trixi och Mysli, som även denna morgon stod och väntade glatt i stallet, dock något lugnare än tidigare morgon och inte fullt lika arga.. I vilket fall som helst bestämde vi oss för att fara bort mot liden, både för att variera oss och för att kolla hur mycket vatten det var i forsen där, mycket visade det sig, slänger in en bild på det längre ner.   Det gick bra även idag, båda två travade helt klockrent, fast Mysli tyckte att hon skulle sakta ner när hon sprungit om Trixi, så mamma fick fortsätta gasa. Det blev full fart i kanske en halv kilometer, och eftersom Trixi springer snabbare än hon har kondition och muskler för, så hängde hon inte riktigt med. Men jag satte henne bara i galopp de sista 10-20 metrarna innan vi saktade av och vände. Tala om mjölksyra för Trixis del, Mysli blåste lite grann bara.    Sista uppförsbacken, förbi farmor och kusinernas väg, fick jag galoppera Trixi hela vägen, hon hade så mycket mjölksyra att hon knappt orkade ens det, sedan fick de skritta längre än vanligt just eftersom Trixi var så trött. När vi svängde in på uppfarten upptäckte vi att mamma fått punka på rockarden, så den är ur funktion för tillfället. Trixi behöver tränas en hel del, planen är att hon ska kvalas den 9e juli i Lycksele då de har sin heldag, då kan hon starta i Skeå den 29! Mysli ska vi anmäla till start i Lycksele iaf, hon är i god kondition med chans för rekordsänkning om jag lyckas få henne att springa lika fort som mamma gör, jag kanske skulle ta och köra henne lite också..

Onsdag

Så var det dags för kusinens ridtur, som blivit uppskjuten till nationaldagen eftersom alla är lediga då, mamma hade så ont i ryggen att Therese fick rida Trixi istället så att mamma kunde köra Mysli, jag red Debbie som vanligt. Idag var Debbie inte så tjafsig i munnen som hon var förra söndagen, och vi hade mer tur med vädret också. Det stänkte lite på oss ibland, men större delen av vägen var det helt uppehåll. På grund av punkteringen fick mamma ta maratonvagnen, som väger 200kg, men vi for ändå runt ön eftersom Mysli är i sådan kondition att hon borde orka det i ett lite lugnare tempo, fast så mycket lugnare blev det väll inte, men. 
   Therese lät Trixi hålla sitt vanliga joggingtempo, Debbie ville hela tiden vara först och Mysli tyckte mamma var fjollig som inte lät henne dra full fart när jag lät Debbie göra det, men eftersom hon skulle orka hela vägen, och tempoväxlingar är ju också nyttiga, så fick hon hållas. När vi passerade Emils gård hörde vi minsann att någon använde sig av replokalen, av ljudet att döma var det S.O.S (Save Our Souls), Emils band, men jag är inte helt säker.
  I alla fall så blev Debbie helt utom sig när både Trixi och Mysli sprang om henne, hon är ganska van vid att ligga före de andra vid det här laget, så det är nog bra träning att få springa ikapp också. Hon skulle bara galoppera för att komma ikapp, 'vadå trava fortare?'. Till slut kom vi ju då lite närmare eftersom de andra saktade ner till jogg så då kunde Debbie länga lite på steget. Samma sak blev det i sista uppförsbacken hem.
   Trixi längde lite på steget och försvann i fjärran medan mamma drev på Mysli så att hon fick springa full fart, trots den tunga vagnen. Debbie blev helt till sig och skulle bara galoppera, de andra var ju så långt borta! Det krävs nog en hel del träning på det där innan hon inser att det går fortare att trava än att bli nerstyrd i diket varje gång hon fattar galopp, den här gången drev jag dock på henne tills hon travade lite snabbare och passerade de andra två, som ökade tempot från joggen de saktat ned till i väntan på mig och Debbie. Massor med beröm så åkte öronen trött framåt igen, ponny i behov av muskel bygge och bättre kondition!

Fredag

Idag släpade jag mig ut för att ta in Flisan efter en morgon i stan, tanken var att vi skulle repa med bandet men p.g.a försvunne trummis och bassist vars bror tog studenten sket det sig ganska ordentligt. Så jag bestämde mig för att göra något vettigt med Flisan, som inte har gått på alldeles för länge. Samtidigt passade jag på att prova tränset och täcket som vi tagit hem och mekat ihop för att se om de passade.Tränset satt alldeles perfekt, och Flisan verkade tycka bättre om det än det andra tränset med tanke på hur still hon höll huvudet och hur lite hon grejjade med bettet, kanske skulle dra ner på antalet remmar.. Täcket duger i väntan på något bättre, i rätt färg. Detta är grått med döskallar på, så lite coolt är det ju! Har tagit hem matchande fleecelindor också, eftersom folk inte verkade speciellt intresserade av att köpa sådana.
   I alla fall monterade jag på tömkörningsgjorden och det vanliga tränset och tog ut henne på en tömkörnings sväng längs vägen, då det fortfarande är alldeles för blött på åkern för att kunna jobba henne där. Eftersom jag drog tömmarna genom bettringen och tillbaka till den andra tömringen kunde inte Flisan dra iväg med mig, utan fick bråka med sig själv och tuggade snällt på bettet hela vägen. Att stå still på tillbaka vägen var dock överskattat, Flisan kopplar antagligen ihop tömkörning med vanlig körning vidare till trav, och har troligen aldrig skrittat eller stått still ordentligt under dessa omständigheter, om ingen har hållit i henne såklart.
    Det blev inte en så väldigt lång bit, jag hade lite ont i höfterna när vi kom tillbaka och Flisan var varm, jag brukar ju inte direkt gå speciellt mycket, sitter alldeles för mycket i alla fall, så att tömköra är himla praktiskt!
In i stallet och av med grejerna, och då upptäcker jag att gjorden sitter framför manken, så nästa gång blir det på med svanskappa! Blev himla sugen på att börja köra henne också, men då blir det nog en hel del mer tömkörning, och de enda alternativ på vagnar vi har är en gammal tävlingssulky i trä och en fyrhjulig vagn, som nog är det bästa valet med tanke på hur långt ifrån en trav träningsvagn det är. Sele tror jag vi har, men det är ett senare bekymmer!

Ciao!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar