tisdag 12 juni 2012

Det var en gång..

..En glömsk liten människa som hade en blogg..
Ja, eller hur man nu ska formulera sig. Det är inte alltid man kommer ihåg att faktiskt skriva efter att man varit ute och motionerat en häst, eller två, i beroende på hur man ser på saken. Sedan tänker man på det, och glömmer bort det igen. Sak samma, nu är det alla dagar förutom söndag, det regnade hela dagen för omväxlings skull, som vi varit ute.

Lördag

Pappa var hemma, så vi passade på att köra Debbie. Först var planen att hon skulle dra den klockade sulkyn, men det visade sig att hjulen gett upp inte bara på rockarden, utan även denna. Fast i det här fallet var det pyspunka vid ventilen som verkade ha rostat sönder eller något, det läkte luft i vilket fall som helst, så det blev till att dra QH(klick)-rockard istället. För säkerhets och för den goda vanans skull monterade vi på slagjorden vi har som ligger och skräpar, vi kom dock fram till att vi nog behöver sådana där gummistroppar folk använder för att montera fast dom på vagnen, de åkte omkring en aning..
   I övrigt skötte sig båda hästarna helt enkelt jättebra. Mysli höll ett vettigt tempo även om hon nu gnällde lite på att hon var tvungen att dra både maratonvagnen (200kg), mamma (50-55kg) och pappa (70-80kg), men det gjorde ju att Mysli fick jobba på ordentligt även om vi tog det rätt lugnt och bara körde runt byn. Debbie kunde stå stilla i korsningarna utan problem, och att köra om och öka tempot var inte heller några problem alls, hon är nog född inkörd ändå. Inte slog hon en ända gång heller, och gick undan för spöt åt rätt håll, underbara 'lilla' häst(ponny)!

Måndag

Upp på morgonen och ut med Trixi och Mysli som vanligt, och nu försöker jag dra mig till minnes åt vilket håll vi for, det måste ha varit runt Ön.. Jo, så var det! Sommarlov gör verkligen pannkaka av ens veckodagar, man glömmer helt vilken dag det är, och idag är det ju tisdag, jaja, åter till gårdagen.
    På grund av bristen på vagnar blev det en långsammare-än-vanligt tur runt Ön eftersom Mysli fick dra maratonvagnen, och Trixi var väldigt pigg, vilket slutade med att jag fick bromsa Trixi nästan hela vägen, lite smått ont i armar och ben efter denna ridtur, men hon hade tuggat ordentligt på bettet! Gjorde ett försök att få henne att gå ordentligt i form istället för hennes vanliga avslappnade lunk, som inte ville infinna sig på grund av all överskottsenergi. Men formen ville hon inte hålla på med, taktade och slängde upp huvudet istället för att alls tänka nedåt. Hon var lite väl pigg.
    Efter att russinen fått gå ut i hagen igen fiskade jag in Flisan nästan på en gång, om jag inte minns helt fel, som sagt, lite smått förvirrad, sedan har jag inte lagrat händelserna i huvudet för att skriva in dom heller, bah. Jaja, i vilket fall som helst tog jag in Flisan och monterade på min lilla westernsadel, den passar riktigt bra på Flisan just för att den är så liten, men det är ju trots allt en ponnysadel, och den ser ju så minimal ut och är dessutom fel färg, så... I alla fall pallrade vi oss ut och iväg runt Bodsjön, lagom krokigt och backigt för att Flisan ska hålla sig i skinnet.
    Det var som att rida en annan häst, Flisan gick så fint på bettet så, eftersom stångbettet är en hel massa skarpare blir det ju naturligtvis mer effektfullt, vilket är himla skönt eftersom man slipper sitta och slita i hästen, det ser och är nog mer behagligt också, nu kan jag vara naturligt lätt på handen och bara ta lite i henne när hon blir för springig, och jag slipper använda martingallen! Det gick till och med riktigt bra att trava, hon kunde hålla det lugna tempot och gick faktiskt väldigt mycket bättre i trav än i skritt, men just därför skrittar jag mer än jag travar. Ju bättre hon skrittar, desto mer får hon trava.
   På andra sidan sjön har en familj tag hem sin häst och en till över sommaren, och de var naturligtvis ute i hagen under gårdagen, med gröna täcken på. Flisan, som verkar lite misstänksam mot hästar med täcken på, har aldrig varit med om att det gått hästar där, så hon höll på att dö, omedelbart, utan att passera gå. Det var det enda tillfället under hela ridturen som jag faktiskt fick ta ordentligt i munnen på henne och sätta mig tungt, riktigt tungt i sadeln för att hon inte skulle springa iväg som en annan hare. Flisan och hennes koskräck gjorde mig lite nervös för att rida förbi Bergströms gård, men det visade sig att korna inte gick i hagen bredvid vägen, än. Resten av ridturen var så behaglig som den kan bli, men det var en svettig häst som promenerade in i stallet efteråt.

Tisdag

Idag blev det ingen tur med hästarna på morgonen, lilla hunden var sjuk under natten vilket gjorde att jag och min mupp båda var uppe lite väl länge, för att hålla koll på henne och se om det blev värre, men det verkade tvärtom bara bli bättre, gissar på att hon ätit något osmakligt, hon stoppar i sig en himla massa strunt..
   I alla fall blev det att åka in till stan med mor och mupp för att köpa soffa och fåtölj till replokalen som vi sedan fick jaga bil och släp för att forsla dit med. Efter att detta var avklarat blev det att åka förbi hemma igen och släppa av mig, jag bytte om och tömde skottkärran som mamma inte hunnit med eftersom hon gjorde rent åt marsvinen på morgonen också, skulle fylla ensilage påsarna också men fick slänga iväg ett SMS till mor istället, maten var slut hos hästarna! Bror till räddning, han kom med fenmercan samtidigt som jag gick ner för att hämta Flisan, och kom med traktorn plus bal medan jag stod och borstade henne.
    Även idag for vi runt Bodsjön, social-träning på nötnivå, och det kan man tolka på två sätt! Det praktiska med att fara runt Bodsjön är att det är lagom långt, backigt och krokigt, lagom mycket hundar, trädgårdar med konstiga saker i och framför allt hundar som plötsligt börjar skälla, när det är bra väder möter man även folk som cyklar eller går. Sen är det korna också, men de var inte vid vägen idag heller. Hästarna på andra sidan sjön var dock inte i sin hage heller, vilket fick sin förklaring när jag nådde tillhörande boningshus där  Petras mamma kom traskande med en soppåse, min duktiga galenpanna kunde till och med stå riktigt stilla medan jag pratade lite med henne!
   Det visade sig i alla fall att Petra med lillasyster, gissar jag iaf, var ute och red på de två hästarna, men eftersom de ridit iväg för inte så länge sedan och dessutom red upp i skogen rakt fram från gården så var det rätt lugnt, Flisan skulle gissningsvis få spatt om vi mötte två mindre och vilt främmande hästar, om jag känner henne rätt.

  Nästa vecka är det läger, och Flisans kondition ligger på minus, samma sak med henne muskelbyggnation. Idag kunde jag dock trava mer, vilket slutade med en utmattat häst som var väldigt svettig. Och då joggar jag ändå bara.. Hur ska två till tre pass om dagen gå om hon håller på att avlida av det här? Oh well. Det får vi lösa då!
    Efter att ha varit ute med Flisan kom lilla kusinen över och vi for ut med russinen runt Ön idag också. Mysli var lite lat, men joggade på riktigt bra, gissar att hon var rätt glad eftersom hon slapp dra
maratonvagnen! Trixi var inte riktigt lika pigg som i måndags, idag kunde hon jogga hela vägen och ändå gasa på rätt bra i sista backen. Hon kändes lite rullig i traven och lätt bak, slog i lite även i full fart också, men det kan ju vara bara tillfälligt också. Funderar på om man ska behöva sätta boots bak på henne också, det fick jag ju göra på Primula.. Hon ska föresten starta nu på fredag! I boden, sedan på söndag i Tornio. Trixis 'föl' Perelli, som hon fick hos uppfödaren, ska starta både fredag och söndag i Eskilstuna, och QP ska kvala också!

Slänger in en bild som mamma tog när vi kom tillbaka från ridturen, jag på Trixi och Therese på Mysli.
Nu vidare mot sängen. Ciao!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar