torsdag 3 maj 2012

Sprutor, mätstockar och arga nordisar.

Som titeln påpekar för den som är lite kunnig i ämnet har vi fått alla hästarna vaccinerade och järngänget mätta ordentligt. Röros hamnade på ca. 122cm, då med skor och broddar, så ungefärligt 120-121 är väl mer korrekt. QP är ju något av ett gränsfall, men hon hade åtminstone en hel centimeter till godo, landade på 106cm, oskodd och ganska nyliigt verkad.. Debbie som vi ocså varit lite smått nervösa över hade hela tre centimeter till godo! 127cm är en ganska lagom storlek, då har hon något att bygga muskler på också.
    TrixiMysli och Flisan tog vi bara utanför hagen så att vetrinären slapp gå i slabbet som ska föreställa hage. Hästkit, smältvatten och lera blandat med snö och is blir en himla fin sörja, och när man har en isabell som ligger och sover rätt mycket så blir det lätt inte så himla bra. Slänger upp en bild på hur hennes bakben såg ut häromdagen när vi skulle ut och köra Debbie för första gången ordentligt, tredje gången med vagn någonsin. 
För övrigt gick själva körturen bra för alla utom min hand. Lilla damen hade vissa åsikter om att bli puttad på av vagnen i nerförsbackarna, så hon blev lite lätt i baken. Det blir nog att köra med slaggjord om vi ska fortsätta att köra henne med klockvagnen (en äldre modell av remsulky som är lång och bred nog att man inte ska ha hästens hovar i ansiktet om den gör som Debbie gjorde, perfekt inkörningsvagn).

Förra helgen var det clinic i hamptjärn för Lisa Nes (http://www.arabiskafullblod.se), jag på Flisan och mamma på Trixi. Vi har lite smått gett upp hoppet om att få Mysli att fungera som western häst, det är alldeles för lite framåtanda i den pållen, så hon får nog satsa på körningen och travet där man åtminstone har tillåtelse att använda pekpinne, ibland hon behöver lite påminnelse om att det är framåt som gäller, inte sovdags. 
     Jag och Flisan fick öva på koncentration, avslappning och form. Vi blev lite förvånade när det plötsligt började ryka ur öronen på min nordis, hon blev kort sagt skitförbannad när jag tvingade henne att hålla ett någolunda lugnt tempo, ställa sig innåt på volten och inte kasta/dra med huvudet. Hon har en tendens att spänna sig en hel i traven, hon vill hela tiden bara springa full fart rakt fram, allt detta snurrande och vridande är bara jättekonstigt tycker hon. 
     Lisa tog sig friheten att rida henne några varv åt båda håll på volten, hon är ju något bättre på det där och vet precis när hon ska göra vad, istället för att säga åt mig när jag ska göra vad, för om Flisan rycker till med huvudet och jag inte reagerar på det, Lisa säger åt mig att 'Så här ska du göra!' så har den sekunden passerat och Flisan springer snällt igen, utan att ha fått någon tillsägelse om att hon gjorde något fel. Efter att Lisa ridit runt ett tag och fått henne att söka sig nedåt ordentligt, slappnat av någolunda och faktiskt gör helt rätt, så var det som att sitta på en annan häst. 

Trixi och mamma fick öva på lite samma sak, fast på en mer avancerad nivå, Trixi kan ju lite mer än Flisan vi det här laget. De övade på att gå i form och ställa sig innåt precis som jag och Flisan, fast de fick också ställa sig utåt i volten (vilket inte jag och Flisan gjorde då det är detta hon gör automatiskt och allra helst), och träna på att fatta vänster galopp. Flisan galopperade jag också lite grann, hon fattar till och med rätt galopp i båda varven! Men hon har ju inga förutfattade meningar heller, utan fattar den som ligger rätt i det varvet.
    Andra dagen hade vi lilla kusinen och Mysli med oss också då hon vanligtvis har ridning hos oss på söndagar, så fick hon följa med och rida till ridbanan i Hamptjärn. Och ja, vi red dit. Jag glömde visst nämna det. Men det är bara sex kilometer till ridbanan så om man håller Flisans ordentliga skritt tempo blir det ett lagom joggtempo för russen, probelemet är ju bara att Flisan stressar upp sig så mycket och bara vill springa full fart så hon får också jogga, men det funkade bra när jag red henne bakom något av russen (Trixi uppskattade dock inte detta och gick som en makaron, Mysli skrittade på väldigt fint med Flisan i rumpan!), även i skritt. Och jösses vad fint hon gick i sista uppförsbacken hem, ner i form och trampa in ordentligt under sig, det blev ju lite jobbigt att hålla det tempot uppför sista biten, men vilket framsteg!
    Hon var också väldigt duktig på Lisas bomövning. Lisa la ut tre bommar på marken, vi skulle trava i ett kontrolerat tempo över den första bommen och sedan stanna med framhovarna mellan andra och tredje, första gången gick det lite sådär, hon har ju knappt ens sett en bom förut, än mindre sprungit över en, och att stå stilla mellan bommarna var ju bara jättedumt om man frågade henne, tänk om de hoppade upp och slog av henne benen! Efter några försök stod hon dock stilla mellan bommarna, och då var vi nöjda. Inga bilder från clinicen har jag, Bettan som var där och kollade andra dagen slängde in en bild på oss på min logg på FB, men jag tror jag lägger upp en bild på Debbie med vagnen istället.
Nu ska jag återgå till mitt hårda arbete, spåna runt på nätet i väntan på kunder medan mamma springer över till fiket här bredvid och köper lunchbröd..

Ciao!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar